Mormors mormors farbror: Jonas Ternstedt

Född: 25/3 1800 i Hällestad. Död: 3/10 1884 i Önum

Yrke: Komminister i Vara-Skarstad 1829-1844

Övrigt: Intagen i Skara skola 1808, student i Uppsala 1815, i Lund 1818. Prästvigd 1823, komminister i Skarstad 1829.

Ternstedt var i kroppsligt hänseende jättestark och mycket härdad, hade t. ex. ej begagnat strumpor i skorna förrän vid 40 års ålder. »Det kunde på vintertid bli lite kallt om fötterna då jag red till Hällums kyrka», sade han, »men då gick jag in på Stommen och drog av stövlarna och satte fötterna vid spisen en stund, och sedan gick det bra.» Om sin styrka i yngre dagar yttrade han: »Orkade jag inte lyfta storändan av stocken på släden, när vi körde i skogen, då drog inte heller hästen den stocken». Ternstedt var en oförvägen ryttare, »satte över» alla grindar på vägen, där han red fram, berättas det. Ännu som 80-åring var han av en ovanlig vigör. Skulle hoppa över ett dike, som han förut otaliga gånger tagit utan möda, men snavade och föll i; och det förtröt honom. Då steg han upp igen och hoppade över diket fem gånger å rad för att övertyga sig, såsom han sade, »att jag ändå inte var så dålig».

I sina välmaktsdagar stoltserade han med präktiga hästar. Kom åkande till sin fars begravning i Murum med tre sådana, spända för vagnen, vilket väckte stor förundran i den bygden. Flera gånger fick han sina hästar prisbelönta. Ternstedt härstammade från en gammal krigarsläkt, västgöta ryttare, och var själv en mästare i ridkonsten.

Till sin natur godmodig och fredlig av sig kunde han, när det gällde, ta riktiga karlatag. I hans närvaro vågade ingen bråkmakare knysta.

I yngre dagar gjorde han ofta resor till Borås och Alingsås för att själv avyttra sin spannmål, och slättbönderna voro glada, om de på hemvägen fingo Ternstedt i täten för fororna, ty då behövde de ej frukta att lida nederlag, om de blevo överfallna vid gästgivaregårdarna, där allehanda oroliga element samlades. Ternstedt var mycket livad för kroppsarbete och tog alltid själv den tyngsta delen. Själv for han till kvarnen och kunde bära en tunna råg under vardera armen uppför kvarntrappan.

Om Ternstedt som präst och själasörjare har däremot ingenting förtalts. Sitt ämbete skötte han utan anmärkning. I sitt enskilda liv var han enkel, måttlig och okonstlad. Väl kunde domprosten Sondén efter visitation i Skarstad utlåta sig: »Det var beskedligt folk där. De sade ingenting om sina präster.» Men inför ett kritiskt lynne äro de få, som hålla måttet.

Gift 1828 med Christina Margareta Mellbin 14/5 1802 i Norra Åsarp-1864

Barn: Emma Ternstedt 1830-1908, Amalia Josefina Christina Andersson 1/8 1832 i Vara-18/2 1913 i Lekåsa, Karl Ternstedt 25/6 1834 i Vara-29/11 1916 i Önum, Viktor Tenstedt 1836-ca 1861 (död som soldat för Nordstaterna i amerikanska inbördeskriget), Klas Otto August Ternstedt 3/6 1838 i Vara-24/1 1916 i Visby, Fredrika Gillqvist 13/9 1841 i Vara-29/8 1902 i Vara, Rosalia Larsson 6/9 1846 i Vara-8/7 1889 i Ås