Ebbamåla gjuteri, Olofström

I Ebbamåla vid Mörrumsån kan man känna doften av smörjolja, smedja och järngjuteri. Här kan man återigen höra de gamla ljuden av remmar, turbiner och maskiner. Denna välbevarade industrianläggning stängde 1967, efter 80 års omfattande verksamhet. I dag har den återfått sitt liv, som industriminne och turistattraktion.

Ebbamåla var ursprungligen en bondby, Ebbemåla, som vid 1800-talets mitt bestod av tre gårdar. Intill ån uppfördes 1803 en vattendriven kvarn, vars grund senare utnyttjades vid uppbyggnaden av den första mekaniska verkstaden och gjuteriet. År 1886 startade August och Johanna Sandberg Ebbemåla Gjuteri & Mekaniska Verkstad. De hade vistats i Amerika en längre tid och där lärt sig modern gjuteriteknik.

Den nyuppförda fabriken bestod av vattenkraftverk, modellsnickeri, gjuteri, smedja, mekanisk verkstad, magasin, pumphus och bostäder. Här tillverkades bl.a. maskiner av eget patent. En storsäljare var t.ex. en maskin för träullstillverkning. Ebbemåla Gjuteri var ett typiskt handformningsgjuteri från sekelskiftet. Historiskt har verksamheten sina rötter i den gamla småländska järnhanteringen med sjö- och myrmalm och träkol som råvaror samt nordamerikansk 1800-talsteknologi.

Förutsättningarna för en industrietablering vid Ebbemåla var de bästa tänkbara. Man hade Mörrumsån att utnyttja som kraftkälla och år 1874 drogs järnvägen fram till Hovmansbygd på andra sidan ån. Råvaror och produkter som framställdes forslades nästan uteslutande med tåg. Många av Ebbemåla Gjuteris produkter exporterades ut över stora delar av världen.

Den första verkstaden var i bruk till 1927 då en ny verkstadslokal uppfördes. Den stora gjuteribyggnaden är uppförd 1901. Bägge anläggningarna är konstruerade i karaktäristisk tegelarkitektur. Brukets byggnader är uppförda i en medveten industriarkitektur med mönstertegel, parställda fönster, bågfriser, pilastrar och utkragningar. Dragjärnsplattor används som arkitektoniska element. Två höga skorstenar och en omvänd konisk metallskorsten förstärker byggnadernas formspråk.

Omkring 1890 uppfördes den amerikainspirerade villan som med sina två torn och liggande panel var långt före sin tid. Mellan villan och industribyggnaderna fanns en säregen trädgårdsanläggning med bl.a. ett växthus som sträckte sig ner till Mörrumsån. Rester av denna trädgårdsanläggning finns kvar än i dag.

I anläggningen finns ett kraftverk uppfört 1927 som fortfarande är i bruk. "Kasernen" uppfördes på 1890-talet som bostadsbyggnad åt arbetarna. I bottenvåningen finns tre tvårumslägenheter och på vinden flera s.k. ungkarlsrum. Här inrymdes också under 1950 och en bit in på 1960-talet Hovmansbygds telefonstation. I dag är "Kasernen" nyrenoverad och används som vandrarhem.

Ebbemåla Gjuteri drevs av fyra generationer Sandberg tills driften slutligen lades ner 1967. Kvar på platsen finns i dag en i det närmaste komplett bevarad industrianläggning med byggnader från sent 1800-tal fram till 1920-talet. Här finns också en unik och näst intill komplett samling av verktyg och maskiner från denna tid.

I början av 1990-talet köpte Anna och Anders Randver industrianläggningen. Sedan dess har de arbetat för att göra stället levande igen. I dag har bruket tillverkning och försäljning av bland annat gjutjärnsmöbler och järnsmide, man driver vandrarhem och man ordnar kurser och visningar av gamla hantverksmetoder. Flera av byggnaderna har nyligen renoverats. År 1996 utsågs Ebbamåla bruk till "Årets industriminne" i Sverige.

Ebbemåla Gjuteri blev byggnadsminnesförklarat 1996, med kompletteringar av Kasernen och en förrådsbyggnad 2005.

//Från Länsstyrelsen i Blekinges hemsida